Jag förundrar mig fortfarande hur Facebook har kunnat få mänskligheten på fall. Vad är det egentligen som är så speciellt med denna community? Har den fler tuffa finesser än Lunarstorm, Skunk eller Kajplats 305. Klart att det finns några förbättringar, allt utvecklas ju med tiden. Men folk som aldrig nånsin skulle umgås med någon som hade ett konto på en community har plötsligt poppat upp som innehållslösa huvudlöss på Facebook och delar med sig av hela sitt liv utan minsta skam i kroppen. Inte långt senare kom alla dessa som inte ens skulle köpa en dator eftersom det skulle krävas kunskaper i att sätta en sladd i ett eluttag. Nu krävs väl inte denna teknik för att ansluta till internet längre men man blir ändå förundrad. Inte nog med att de slukat vår virituella yta med hull och hår, de försöker också sektmässigt lobotomera oss (att jämföra med mormonerna som tilltalar sina medlemmar Äldste Sylvester, Äldste Marcus och Äldste Peter har Facebookparasiterna börjat tilltala varandra Bästa Linda, Bästa Rickard och Bästa Sara). Det är viktigt att redan nu sätta sig mot tvären mot denne nya datagenerationen innan vi alla invaggas i någon falsk snutteputtigullverklighet där vi bara skriver till varandra för att gratulera på födelsedagen eller "gilla" kort på våra nyfödda potentiella offer.

Dagens tips i kampen!

Skriv en statusuppgradering om hur du ädelt räddade världens snuttigaste hundvalp från att trilla ner för ett stup samtidigt som du friade till din bästaste sambo. När sektmedlemmarna sedan maniskt gått in och "gillat" ditt inlägg, väljer du att klicka på höger sida om inlägget, korrigera inlägget, och skriv istället om hur du i din bitterhet vred nacken av en ekorre och sydde en mössa av honom. "Gilla-markeringarna" kommer fortfarande att stå kvar, men helt plötsligt gillar sektmedlemmarna något helt osmakligt.

Upp till kamp!